Hemma!

 
Resan hem var lång. 40 timmar blev det totalt och jag försökte sova så mycket jag kunde. Så det gick ganska bra ändå. Nu har jag varit hemma i landet lagom tre veckor och det känns lite konstigt efter att ha varit på resande fot i sex månader och en vecka.
 
 
Nu när jag är hemma känns det som jag aldrig åkte och jag får kolla på bilder för att påminna mig om alla fantastiska saker jag har upplevt. Det blir också en märklig känsla att komma hem och allt är som det var när jag åkte. Tidigare har jag alltid haft Anders med mig när jag rest och haft honom att hantera känslorna tillsammans med när vi kommit hem. Denna gång var jag ensam när jag kom hem vilket har varit lite svårt. Kan vara svårt för dem som inte varit iväg på långresor att förstå kanske. Nu vill jag i alla fall bara ut och åka igen. Behöver bara få ihop lite pengar först. Under tiden jag reste försökte jag skriva upp ungefär hur mycket pengar jag spenderade.
 
 
Totalt blev det runt 70-80.000 kronor och det är inkluderat 20.000 för nio flyg. En mer detaljerad beskrivning skriver jag i ett annat inlägg när jag har kollat över siffrorna lite mer.
 
 
Imorgon kör jag ner till farmor i Skåne och efter några dagar där åker jag vidare till pappa i Danmark. Vem har tid att jobba på sommaren? Inte jag.. ;)
 
 
 

Sista dagarna i Filippinerna och Asien

Nio dagar blev vi kvar på Boracay och njöt det sista. Ellinor kom den 23 och joinade oss och vi låg mest på stranden, festade och åt god mat. En dag åkte vi och hoppade från klippor. I turen ingick det buffé och så mycket alkohol man ville ha. Konstig kombination det där med att hoppa från 15 meter samtidigt som man var full. Gerrit hade blåmärken över nästan hela sin kropp. Men vi hade kul iallafall. Det är huvudsaken. En annan dag var vi på poolparty som också var ett himla kul kalas. 
 
 
Den allra sista dagen gjorde jag och Gerrit lite sistaminutenshopping på en stor marknad och gick på bio och åt ostpopcorn och såg Maleficent. Jag älskade den.
 
 
Nu är jag ensam på ett hotellrum i Peking eftersom jag måste vänta här i tio timmar på mitt nästa flyg. 
 
 
Det var otroligt svårt att säga hejdå till Ellinor på Boracay men jag vet ju att vi snart kommer att ses igen. Det var ännu svårare att säga hejdå till Gerrit som jag har rest med i två och en halv månad och som imorse åkte till Singapore. Det är det värsta med att resa. Att de man träffar oftast inte är från Sverige vilket gör det betydligt svårare att träffas igen. 
 
Nu ska jag försöka sova lite innan jag går och kollar in vad det är för mat som serveras på hotellet. Gratis är gott!